Spindelmannen räddar autistisk pojke

Jag trodde aldrig att jag skulle få skriva en sån rubrik. Med det är sant. Jag blir lite tårögd.

BBC har hela storyn.

Saudisk domstol ger 8-åring rätt

En domstol i Saudiarabien har vägrat att godkänna den dom som ger en 47-årig man rätten att gifta sig med en 8-årig flicka. Det är flickans mamma som tidigare tagit fallet till domstol, men i första instansen vann alltså mannen. Den nya domstolens vägran att godkänna dommen betyder, enligt Cnn, att fallet inte är avslutas och att mamman kan få en chans till att få rätt mot mannen. Fallet uppmärksammades i december och har engagerat många människorättasorganisationer sedan dess. Flickan såldes av sin far till giftemål som betalning för en skuld, och eftersom flickans föräldrar är skilda har mamman enligt saudisk lag ingen rätt till vårdnad eller kontakt med flickan, vilket var anledningen till att mammans åtalskrav först avslogs.

Strejk i Frankrike, för ovanlighetens skull

Nära en miljon människor deltar idag i en generalstrejk, som samlar Frankrikes åtta fackförbund i en protest mot president Sarkozy. Men anser att den sittande regeringen misslyckats med att hantera finanskrisen och den stigande fattigdomen i landet, som bland annat märks på att många jobb avlönas så dåligt att vissa trots att de arbetar heltid ändå till slut tvingas sova på gatan, alternativt inte äta. Jobbig situation. Frankrike, som sist jag kollade hade ungefär 64 miljoner invånare, har mer än två miljoner arbetslösa, enligt BBC, och då kan man anta att de fuskar med statistiken, för Frankrike brukar vara väldigt duktigt på att glömma bort sina Territoires d'Outre-Mer (Mayotte, Franska polynesien, Saint-Barthélemy dit alla åker på semester, Saint-Martin, Saint-Pierre-et-Miquelon och Wallis-et-Futuna) och Départements d'Outre-Mer (Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och La Réunion) när det gäller att räkna arbetslösheten. De brukar förresten glömma bort dem över huvud taget när det gäller fattiga-små-öar-problem som de inte riktigt tycker det är värt att bry sig om på fastlandet. Det viktiga är att ha öarna. Det ser bra ut på CV:t, visar att man har jobbat hårt som koloniserande stat.

Bussar och tåg - dock ej metron - står stilla och skolor och offentliga byggnader håller stängt. Ya don't mess with the french fackförbund, bitches. Då funkar inget sen.

Efter strejken i januari har presidenten presenterat ett refromprogram med bland annat skattelättnader, men det duger inte, tycker de tre fjärdedelar av Frankrikes befolkning som stöder strejken. De vill att den allmänna minimilönen höjs och att regeringen skrotar sin plan att säga upp en massa folk ur offentliga sektorn. Dessa, tillsammans med bilindustrins varsel, bräknar höja arbetslösheten i landet till tio procent det närmaste året.
(Sveriges relativa arbetslöshetstal ligger f n på 7,3 procent, om någon undrar. Källa SCB.)

Ack du försummade blogg...

Ironiskt nog så bloggar jag nu nästan bara de dagar jag inte jobbar. Och jag som startade den här bloggen för att få lite omväxling efter jobbet. Så kan det gå.

Dagens stora huvudnyhet är så klart att oppositionen tagit makten på Madagaskar. Som jag tidigare skrivit har den sittande presidenten Marc Ravalomanana vållat en hel del missnöje, bland annat genom att - påstås det - tvinga oppositionsvänliga medier att stänga ned. Han har även avsatt huvudstaden Antananarivos borgmästare Andry Rajoelina, som har lett det nu nästan tre månader långa upproret där 135 människor mist livet.

Det var i måndags som ex-presidenten medelade att han lät upplösa regeringen och gav makten till ledande militärer inom armén. Det kan verkas vara en väldigt dum sak att göra, med Burma som avskräckande exempel på vad som kan hända om officerare får för sig att det här med makt var rätt skoj, det tror jag vi fortsätter med ett tag till. Men den som har fördommar om militärers allmänna omdöme får skämmas i det här fallet; företrädare för militären har tänkt över situationen, och medelade igår att man lämnar över makten - till Rajoelina. Så var det med det. Rajoelina, som av Al Jazeera ges epitetet " a 34-year-old former disc jockey and businessman" har lovat att genomföra allmänna val inom en 24-månadersperiod.

Det gör dock inte någon skillnad för Afrikanska Unionen. De varnade militären innan uttalandet att ett överlämnande av makten skulle ses som en statskupp och det betyder kicken ut unionssammarbetet. Tja. Utan att veta någonting om Rajeolina och hur mycket eller lite diktatorisk Ravalomanana i praktiken var så tycker jag personligen att om en odemokratisk ledare avlöser en annan så borde han kunna få sina 24 månader att bevisa sig, säga ursäkta och bli en demokratisk ledare. Statskupp är väl inte en bra sak i regel, men jag kan på rak arm tänka ut en handfull länder som inte skulle må dåligt av en liten nätt coup d'état där militären tog makten i en dag och sedan överlämnade den till någon med demokratiska ambitioner. Jag är fortfarande förvånad över det där. Jag trodde inte att sådant existerade utanför kommunistisk-utopisk ideologi.

Madoff pleads guilty

Den amerikanske finansmannen Bernard Madoff, som står åtalad för ett av Wall Streets största bedrägerier någonsin, erkänner brott (hur översätter man annars "pleads guilty". Det är ju inte samma sak som att erkänna allt). Enligt åtalet har han svindlat till sig ärmare 50 miljarder dollar från bland annat svenska Nordea, och så skojigt som USA:s rättsystem är uppbyggt så riskerar han 150 års fängelse.
Den här killen är helt fantastisk. Om ni vill ha en white-collar-skurk så är han er man! Under finanskrisens svarta oktobermånad satt han och förklarade i TV hur skickligt hans företag undvek att drabbas. Samtidigt som han blåste sina kunder på 50 miljarder. Som - get this - kom från välgörenhetsfonder. Och folks pensioner. Och livsbesparingar. Inte från så många rika, dock, mest vanliga, halvfattiga människor. Det är så fin dramaturgi att det nästan är komiskt. Han skulle kunna göra sig en karriär som serietidningsskurk. (Tänk över det, mr Madoff, det är värt det. Man får ha färgglada kläder och henchmen!)
Bedrägerierna började redan på 80-talet, och han är åtalad på 11 punkter, bland annat "investment adviser fraud, false statements, mail fraud, perjury and three counts of money-laundering..." (Al Jazeera).

Susan Tsvangirais död

No faoul play, säger Morgan Tsvangirai om sin frus död. Men en lastbil som plötsligt svänger över i fel körfält och orsakar en dödsolycka är enligt DN ett märkligt vanligt fenomen i Zimbabwe. Och det märkliga är hur ofta det drabar obekväma politiker.
Idag har i alla fall minnesstunden över Susan Tsvaniragi, medborgarrätts- och demokratikämpe enligt dödsrunorna, hållits i Harare. Robert Mugabe deltog och talade, och runt 30 000 människor samlades kring Glamis Stadium för att ge sina kondoleanser. En mycket märklig situation.

Pudel

Carl Bildt, vars allt mindre polemiserande blogg jag följer, gör en pudel idag och ber om ursäkt för de felaktiga siffrorna från valet i Nordkorea. Trots att jag hade resultatet från tre pålitliga källor Carl Bildt förutan får jag ta och böja mig för de nya uppgifterna jag med och inse att media ibland har fel. Det går inte bara att vidarebefordra uppgifter och tro att det man skriver alltid blir rätt, när man själv inte har någon möjlighet att kontrollera nyheten. Man får lita på andrahandsinformation från opålitliga sällar, såsom Cnn, BBC och Al Jazeera. Och då händer sådant här ibland.

Alltså. Valet i Nordkorea avgjordes inte med 100 procent röstandel till Kim Jong-il. Den korrekta siffran är 99,98 procent, och inget annat, meddelar Carl Bildt på sin blogg.

And...

...Watchmen har premiär på fredag! Glad nyhet! Hurra!

Trailer. Wow.

Kim Jong-il vann valet

Nu är röstresultatet klart efter valet i Nordkorea i går. Kim Jong-il fick 100 procent av alla röster, och idag väntas listan komma på alla kandidater han har handplockat till organet "12th Supreme People's Assembly", vars funktion är att mötas några gånger om året och rösta ja till alla lagar som Arbetarpartiet redan har bestämt om. Man kunde rösta om dem också. En person var nominerad till varje post, och valet man hade var att svara ja. Allt är så mycket enklare i diktaturer.
Det som är intressant med den listan är om händelsevis Kim Jong-ils tredje son, 26-åriga Kim Jong-un, råkar vara på den. Han har hittills i sitt rätt unga liv varit extremt anonym, och det enda foto som cirkulerar på honom är taget när han var 11. Al Jazeera skriver att han tros ha gått på privatskola i Schweiz under falskt namn, annars är det väldigt lite man vet om honom. Om han händelsevis skulle finnas på listan kan det tolkas som att 67-åriga Kim Jong-il börjar tycka att det är dags att dra sig tillbaka. Han fick ju trots allt inte alls en stroke i somras, eftersom det bara var ondsint sydkoreanskt förtal avsett för att sprida oro bland arbetarna i den ärofulla Nordkoreanska republiken.

Nordkorea har också lite problem med missförstånd just nu. Båda USA och Sydkorea verkar tro att deras fredliga satellit som är till för fredliga syften i själva verket är missiler som de provskjuter just nu. Dumma dom. Nordkorea har gått ut och varnat att om de skulle få för sig att skjuta ned den fredliga satelliten (som enligt obekräftade källor heter Mr Friendly och är målad rosa med lekande kattungar på) så väntar fullskaligt krig och inga kommersiella flyg kan garanteras säkerhet i luftrummet (för att de kan krocka med Mr Friendly?). Bakgrunden till hysterin är att Sydkorea och USA har militära övningar tillsammans för tillfället, något de har varje år - USA har även trupper permanent stationerade i Sydkorea. Tydligen tycker Nordkora att tajmingen är lite dålig, för man har utlyst full stridsberedskap och gått ut med uttalanden om att om man så bara rör sig en inch in på Nordkoreanskt territorium så betyder det Krig med stort K.
Den officiella nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA anklagar USA för att vara "arch criminals prodding the North and the South into armed conflict". Det var länge sedan man hörde någon kallas för ärkeskurk. De skräder inte orden, det där nyhetsfolket.

Omar Hassan al-Bashir

Jag har tidigare skrivit om hur Internationella brottsmålsdomstolen i Haag har efterlyst Sudans president Omar Bashir. Gårdagens stora nyhet är att just att denna arresteringsorder nu skrivits ut. Den som vill ha en bild av varför Bashir efterlyses för brott mot mänskligheten kan gärna läsa CNN-journalisten Nic Robertsons intervju med en före detta soldat i Sudans armé. Han trodde att han skulle göra en sex-månaders värnplikt. Ett utdrag:

"But, he said, worse than being told to kill his own people, was that if he tried to resist, he himself would be killed. "The order is that the soldiers at the front, and there are some people who are watching you from behind, if you try to escape or do anything you will get shot. The order is that we go to the village, burn it and kill the people."
/.../
"What happens with the children, I asked. "They cry out," he answered. "And what happens when they cry out?" "Two persons will capture her while she is crying and another raping her, then they leave her there," came his reply."

Detta är alltså inte en gerilla, inte en motståndsrörelse, utan nationens armé som det är alla mäns plikt att ansluta sig till. Sverige är ett bra land. Perspektiv på tillvaron är bra.

100 arresterade efter cricketskjutningen

Tolv, alternativt fjorton, män beväpnade med kalashnikovs och handgranater öppnade igår, mitt på blanka dagen, eld mot bussarna som transporterade Sri Lankas cricketlag (och, påpekar BBC oroligt, den brittiske domare som skulle döma matchen) till Gaddafi Stadium i Lahore i Pakistan, där laget skulle möta Pakistan i en vänskapsmatch. Och tolv, alternativt fjorton, män är vad pakistansk polis söker idag, och de kör på den kvantitativa metoden: hittills har man arresterat över 100. 10 miljoner rupie får den som kan komma med information som leder till ett gripande.
Sju dödades i attentatet, de flesta poliser i eskorten, och fem av cricketspelarna blev skadade. Hela laget har idag återvänt till Colombo.

Det är en besvärlig situation för Pakistan. Landet försöker i mycket vara öppet, demokratiskt och västvänligt, och i förra veckan deltog utrikesministrar och ledare i ett trilateralt möte mellan Pakistan, Afghanistan och USA i Washington. President Asif Ali Zardari skriver i dagens Wall Street Journal att mötet var "a crucial step forward in the war on terrorism and fanaticism in South and Central Asia. For the first time, Pakistan, the U.S. and Afghanistan agreed on a coherent military and political strategy to isolate and deal with those intent on destabilizing our region and terrorizing the world." Presidenten har också gått ut och hyllat Lahores polis som modigt försvarade de utländska gästerna.

Samtidigt som man är medveten om att det finns zoner i landet där man odlar terrorister som potatis så försöker man ordna evenemang med andra länder, som cricketmatcher. Och titta vad som händer. Det är synd om Pakistan. BBC skriver att man troligen inte kommer att kunna arrangera så värst många cricketturneringar i framtiden, eftersom andra länders lag helt enkelt inte kommer att vilja åka till Pakistan. Det är orättvist, är vad det är.

BIG WOW, EVERYBODY!

Jag skulle länka till NerdWorlds recension av Joss Whedons nya serie Dollhouse ("It's not that bad?"). Men det här är till och med större än Joss Whedon.

Om New York Times och Washington post har rätt om detta, och det inte är en avsiktilig spin-läcka för att köpa lite extra goodwill till president Obama (som verkligen behöver det eftersom han ju bara hyllas som Världens Befriare och Eventuellt Messias av 73% av världens befolkning) så kan vi vara ett litet, litet steg närmare Love, Peace & Understanding. Läckan gör nämligen klart att Obama för några veckor sedan skickat ett brev till ryske presidenten Medvedev, där har erbjuder att stoppa planerna på ett amerikanskt missilförsvar med baser i Europa om Ryssland går med på att hjälpa till att övertala Iran att deras invånare nog inte behöver någon elektricitet, i alla fall inte från ett kärnkraftverk.
Den som förlorar här är, som vi ser, Irans invånare, och de stackrarna hade det redan rätt sugigt med Ahmadinejad som president och hela den här grejen med politisk förföljelse och dödsstraff för homosexualitet och allt. Men Ryssland har en del leverage och det kan vara bra. Inte för att de någonsin har varit pigga på att använda det på ett sätt som kan gagna USA:s framfart i världen, men vi får väl se. Utrikesminister Sergej Lavrovhar har gått så långt som att säga att det finns "saker att diskutera" när han ska träffa sin amreikanska motsvarighet, Hillary Clinton, i Genève på fredag.

Kindle

Jag har väldigt dåligt grepp om ifall det här är en nyhet eller om alla utom jag har vetat om det här sedan 2007, men jag vill verkligen, verkligen, verkligen ha en Kindle. Det är science fiction. Det är vad alla tryckerier och tidningar (de yrvakna "vadå, webben är väl vår fiende"-redaktörerna i alla fall) drömmer mardrömmar om. Det är Liftarens Guide till Galaxen, på riktigt.
Och den funkar inte i Sverige.

Damn it.

För den som liksom jag inte är så insatt i genren "saker vi trodde var science fiction men som går att köpa i USA" kan jag förklara att Kindle, som säljs av bokjätten Amazon och mer korrekt benämns the Amazon Kindle 2, är en reading device. En liten elektronisk, eh, device, som dessvärre inte har "Don't Panic!" tryckt på omslaget (även om det säkertgår att få. Nördarna utgör en för stor del av marknaden fär att kunna ignoreras.), men som har tillgång till internet överallt (i USA) så att man var som helst kan beställa sig en bok som man sedan läser på skärmen på sin Kindle. Den kan lagra 1 500 titlar och man kan även få sin tidning i den varje morgon.

Vill ha! Vill kunna använda i Sverige! Eller alternativt bo någonstans där den funkar!

Ha ha ha

Frankrikes president Sarkozy vill inte vara sämre än Obama och har därför inrättat en post som särskild representant för frågor rörande Afghanistan och Pakistan. Posten går till en man vars namn skulle kunna vara ett genuint serietidningsnamn: Pierre Lellouche. Det betyder typ "Shady Joe", fast han stavar med ett extra L, så att det inte ska märkas så mycket. Pfffff...
Pierre Lellouche...

Massgravar efter upproret i Bangladesh

Vi visste att gränsvakterna i Bangladesh Rifles var missnöjda med sin lön och sina överordnade. Men omfattningen verkar ha varit större än man först trodde.
Tidigare hade premiärminister Sheikh Hasina träffat den första gruppen myterister och erbjudit amnesti om de avbröt upproret. Hon drog dock tillbaka erbjudandet efter att det framkommit att de hade påbörjat en masslakt på sina befäl (som tillhörde armén), och till slut, vid ett andra möte där någonting i stil med "titta på de stora kanonerna som vi är omringade av. Undrar om armén är pissed nog att använda dem?" troligen kommunicerades till myteristerna gav de upp. Några flydde, och Hasina verkar inte ha lust att dalta med dem. Förutom att de flyende jagas av den tidigare nämnda rätt uppretade armén så har hon begärt hjälp av - FBI, FN och Scotland Yard. Någon har verkligen tappat tålamodet.
I fredags hittade man den första massgraven, med 38 kroppar i, och ytterligare 28 kroppar hittades runt om på förläggningen i Dhaka. I lördags hittade man ännu en massgrav, med minst tio kroppar i. Liken var sargade, och i flera fall hade man även dödat befälens hustrur. Ytterligare 70 döda är försvunna, och enligt BBC misstänker man att kropparna har brännts eller dumpats i kloakerna.