I ärlighetens namn

I en tidigare post baktalade jag något irriterat påven för att han erkänt brödraskapet Saint Pius X, vars ledare Richard Williamson uttalade sig om Förintelsen i - hör och häpna - svenska Uppdrag granskning som av en slump sändes ungefär samtidigt som påvens erkännande. Jag tänker inte gå så långt som mea maxima culpa, eftersom
1. Brödraskapet hör till fraktionen av konservativa katolska präster som ogillar att katolska kyrkan på sextiotalet muttrande erkände att all ondska i denna världen kanske inte kan skyllas på judarna. Vilket gör dem till kukhuvuden i min bok.
2. Williamson ÄR deras ledare.

Eller åtminstone var. Nu har SSPX tagit avstånd från Williamsons uttalanden och han själv säger att om någon presenterade historiska fakta om andra världskriget som tydde på att förintelsen faktiskt hade ägt rum så kanske han är beredd att ändra sin åsikt. Det är bra, man ska vara källkritisk. Tro inte allt de där fredsmånglarna försöker lura på oss om att leken "välj en ras och döda" inte är ok. Den blir bara extra rolig när man slänger in wild cards som sexualitet och skallmått för att göra utrotandet extra knepigt. Fun for all the family!
SSPX säger i ett uttalande att ”Det står klart att en katolsk biskop inte kan uttala sig med kyrklig auktoritet om annat än det som gäller tro och moral”. (Källa: Sydsvenskan)